Margarin till barn i skolan?

Vare sig du är ”kostnörd” som jag eller inte tror jag att du knappast undgått den stora mediedebatten senaste året om margarin vs smör. Det har skapat rubriker på många håll i tabloider, tv-nyheter och i mängder av debattartiklar. I mitt arbete stöter jag varje vecka på kommentarer i stil med ”vad tycker du om det där med smör och margarin?” och ”tänk om de åtminstone kunde få vanligt smör i skolan istället för den där skokrämen”. Nyligen bemötte Livsmedelsverket de kritiska rösterna mot margarin i skolmatsalarna med: ”De silar mygg men sväljer kameler”. Med detta menade Livsmedelsverket att ”svenska folket är mer måna om smör i skolan än att se till skolmatsmiljön som helhet”. Det må så vara.

Det är självklart viktigt att se till helheten vad gäller till exempel vilka lunchtider barnen har i bamba, lugn och ro i matsalen, en god matkvalitet, skapa förutsättningar till koncentration och inlärningsförmåga och att stärka barnens immunförsvar och ge ett sunt förhållningssätt kring kost och hälsa.

Men, det är minst lika viktigt att också komma ihåg och lyfta detaljer som naturlig mat utan tillsatser, måltider lagade från grunden av rena oprocessade råvaror, gärna närproducerad och miljövänlig så långt det är möjligt. Något som klingar väl med Lerums kommuns översiktliga mål om att bli ledande miljökommun år 2025. Lägg här till naturlig mat som vi människor är skapta för att äta så lovar jag att vi i ett nafs kan nå miljövisionen när det gäller de offentliga måltiderna och folkhälsomålen i stort.

Den 1 juli 2011 kom den nya Skollagen där det ställs krav på att skollunchen ska vara näringsriktig. Däremot finns inget krav i lagen att följa Livsmedelsverkets rekommendationer. Något som de flesta kommuner däremot tolkat det som och som också uttryckts i Lerums kommun. Detta för att slippa motivera saken närmare när föräldrar förgäves lyfter frågan och önskar få in ett smörpaket bredvid margarinet i bamba. Det låter egentligen helt tokigt när man tänker på det. Det blir än mindre begripligt när man tittar på konceptet kring Gråbos nya skolor och Kommunfullmäktiges uttalande 2011 kring inriktningen på framtidens skolor: ”Ge barn och unga Sveriges bästa förutsättningar för att leva klimatsmart och miljövänligt”. Margarin är nämligen ett av de hårdast processade livsmedlen du kan hitta.

Hur får de som bestämmer och styr över hur barn ska äta i kommunen ihop det här?

På gammelmormors tid var animaliskt fett som smör, talg och ister vanligt i svensk kosthållning. Man sa också att man blir smart av att äta fet fisk. På den tiden var de så kallade välfärdssjukdomarna som diabetes, hjärt och kärlsjukdomar och övervikt inte lika utbredda som idag. Det är något som eskalerat kraftigt de senaste 40 åren. Och det är under denna tid som Livsmedelsverket har propagerat för vegetabiliska oljor och margariner då det plötsligt anses vara bättre för hälsan. Det sägs också att lättprodukter är att föredra i skolan för att barn äter för mycket fett. Här någonstans tappar de bort mig i sitt budskap. Jag får inte ihop resonemanget hur gärna jag än vill och hur mycket näringslära och näringsfysiologi jag än studerat. När jag ser mig omkring i verkligheten på skolgårdar och på stan och läser statistik och forskning får jag än mindre ihop det. Är dagens barn hälsosammare än på gammelmormors tid? Är de friskare? Smalare? I mitt förra inlägg skrev jag just att var femte barn är överviktigt.

Vad är då problemet undrar du? Och vad spelar det för roll? Smör som smör eller vaddå, margarin eller smör – det är väl samma sak? Eeeh, nja inte riktigt.

Har du funderat över hur tillverkningen av margarin och smör går till?

Tillverkning av Margarin
Margarin görs av vegetabiliska fetter, skummjölk / skummjölkprotein, emulgeringsmedel, salt och vitaminer. 25-80% fett. Man pressar olja ur frön – stekytemutagener och PAH kan bildas. Extraktion med lösningsmedel, extraktionsbensin (hexan). Lösningsmedel renar råvaran från föroreningar, smak- och luktämnen. Reningsprocess för lämplig hållbarhet, konsistens och smak. Filtrering av oljan. Fosforsyra och lutbehandling – tar bort bismaker, fria fettsyror och lecitin. – aktivt kol tar bort PAH. Blekning minskar färgämnen, tungmetaller. Deodorisering tar bort/minskar smak, lukt, lösningsmedelsrester, bekämpningsmedel för att uppnå en neutral och hållbar produkt. På den färdiga produkten behöver det inte upplysas om margarinet innehåller lösningsmedelsextraherad råvara. Däremot måste det anges om fettet är härdat. 
(källa: Livsmedelsverket www.slv.se)

Tillverkning av Smör
Smör görs av grädde som syras och kärnas. Oftast tillsätts salt vid tillverkningen. 80% fett. 
(källa: Livsmedelsverket www.slv.se)

Det känns nästan som rena skrämselpropagandan när jag hämtar fakta om tillverkningssätten ovan på SLV-s hemsida. Tror du mig inte? Ta då istället en tur till närmsta matvarubutik och läs innehållsförteckningen på ett vanligt smörgåsmargarin och jämför med smör eller Bregott. Vilket alternativ känns mest miljövänligt och klimatsmart? Vill du äta en naturlig produkt där du förstår de 3 ingredienserna eller väljer du hellre produkten med 13-14 ingredienser där du förstår hälften av dem?

Vilket tror du är mest naturligt för barnen att äta i Gråbos nya skolor?

Cecilia Blidö
Lic Kostrådgivare
grundare av Naturlig Mat i Skolan

Nyfiken på att veta mer? Besök www.naturligmatiskolan.se
Till vardags hittar du mig i Lerum på www.ceciliaofsweden.se